Satt i bilen och lyssnade på radio X3M idag, och där talade de lite om dagens passiva engagemang, som egentligen inte hjälper någon eller något.Jag hörde inte så mycket, för mottagningen blev så dålig ju längre ut mot landet jag kom..
Själva ämnet fick mig i alla fall att tänka till..
Folk i dag tror sig vara engagerade i både det ena och det andra:
Man bär ett rosa band på kragen, och signalerar "Hey..Jag stödjer bröstcanser-forskning". Men där stoppar det, man gör liksom inget mera, men känner sig duktig ändå, och ingenting förändras egentligen.
Man bär dittan och dattan olika pins som står för "jag bryr mig". Det är ju självklart mycket viktigt att man bryr sig och visar sin ståndpunkt, men är det ärligt?
Man skriver på någon viktig namnlista man får via mailen eller hittar på någon sajt, men följer inte upp att den där namnlistan verkligen skickas till någon människa i rätt position att göra en förändring..
Mass-sms skickas hit och dit om att hålla en tyst minut för krigets offer,eller tända ett ljus för alla som omkom i ex. tsunamin, och glatt skickar man vidare och telefonbolagen tjänar på misären, istället för de drabbade. Sms-en hjälper ju inte dem.
Denna sort av passivt engagemang är ju inte av ondo.. Det skapar debatt hos de lite mer engagerade och det gör väl att folk får större kunskap och att fler känner att de måste göra något på "riktigt", som att skänka en slant eller så..
Men tänk om det är så det hos de flesta skapar en känsla av att "jag är så himla duktig", och "att jag bryr mig minsann" att man helt enkelt inte tar det ett steg längre..?
måndag 11 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar